Tag: "agile"

Vad är ett korsfunktionellt team för dig?

Att ett utvecklingsteam bör vara korsfunktionellt är något som de flesta vet, men när man diskuterar vad som menas med ett korsfunktionellt team går åsikterna förvånansvärt ofta isär.

En vanlig uppfattning jag har stött på, är att man bör sträva mot alla i teamet ska kunna allting lika bra. Att en teammedlem är utbytbar mot vilken annan som helst. Lite som klonerna i Star Wars. Det låter ju väldigt effektivt att när någon, låt oss säga Boba Fett, är sjuk eller upptagen med andra uppgifter, kan vem som helst i teamet rycka in och göra ett lika bra jobb.

team of clones

Det kan nog fungera bra, men det finns även risk för vissa bieffekter. I ett team jag jobbade med visade det sig att teammedlemmar tjuvhöll på information och kunskap istället för att dela det till sina arbetskamrater. Detta för att känna att de ändå kunde lite mer än de andra inom ett område och inte riskera att bli utbytbara.

Forskning på hur man bygger effektiva team (exempelvis R. Hackman, "Leading Teams") har visat att det behövs ett visst mått av beroende mellan teammedlemmarna i arbetet med att uppnå de gemensamma målen. Om alla kan arbeta oberoende av varandra för att lösa uppgiften är man snarare en arbetsgrupp än ett team. Ett team behöver samarbeta för att nå sina mål.

Ett annat team jag var i, delade förvisso all kunskap och information, men området var helt enkelt för stort för att alla skulle kunna lära sig alla detaljer. Inte ens tillsammans hade de tillräckligt med kunskap för att kunna lösa alla uppgifterna riktigt bra.

Om alla är experter?

Med det resonemanget borde ju motsatsen vara det allra bästa, där alla är experter på varsitt område. Teamet kan fortfarande lösa alla uppgifter, men det är bara en person som kan lösa uppgifter av en viss sort. Det borde väl bli effektivt och bra? Dessvärre blir det ju oftast inte det. Ett sådant team får ofta vänta på varandra, arbetsbelastningen blir ojämn och medlemmarna i teamet är inte alltid speciellt intresserade vad de andra gör eftersom de precis som i exemplet ovan inte heller här är beroende av att hjälpa varandra.

Den magiska formeln

Så man ska inte ha ett team med bara experter och inte heller ett team där alla kan precis allting lika bra. Ni har säkert hört termen T-formad. Att varje teammedlem har sitt eller sina ”expertområde”, men även kan göra andra saker och hjälpa sina kollegor med andra uppgifter vid behov. Det minskar risken, ger redundans om expert A skulle bli sjuk eller sluta och kan även minska arbetsbelastningen.

Hur hittar man då den optimala fördelningen på expertis och bredd, vad är den magiska formeln när man bygger ett effektivt och väl fungerande team? Som så ofta annars är svaret; det beror på. Det är olika från team till team. Jag vet, det är ett jättetråkigt svar. Men man kan trösta sig med att det som har störst påverkan om ett team blir effektivt eller inte är helt andra faktorer.

Mina bästa team

De mest välfungerande team som jag har jobbat med har ofta varit en samling helt olika individer, vissa personer mer olika än andra, var och en med olika egenheter. De har sällan inte speciellt mycket gemensamt utöver ett brinnande intresse för utveckling. Men det som har varit gemensamt för de här teamen är att ingen har sett olikheterna dem emellan som ett problem. Istället känner alla varandras sämre sidor såväl som goda och accepterar dem.  Alla känner en väldig trygghet i att få vara sig själv.

Efter att ha sett det här över åren, men inte ha mer än min egen magkänsla som bevis, var det väldigt häftigt för mig att läsa om Google’s Aristotelesprojekt, som ju pekar på precis det här, att de mest effektiva teamen får man när alla teammedlemmar känner sig psykologiskt trygga.

Så ett bra recept för ett lyckat korsfunktionellt team tänker jag är att teammedlemmarna samarbetar för att nå de gemensamma målen, att varje individ generöst delar med sig av sin kunskap och expertis, men behåller och får känna sig trygg och avslappnad i sin personlighet.

Så istället för att skapa team där alla är precis lika, våga variera! Det finns troligtvis alltid någon som kan ersätta din kompetens, men det finns ingen annan som är precis som DU!

 

Mångfald i team
Gilla och dela gärna det här inlägget:

Parjobba

Du kanske har hört talas om parprogrammering? Det är när två utvecklare sitter vid samma dator och skriver kod tillsammans. En del som inte provat eller inte fått det att fungera kan hävda att det är ineffektivt. Jag skulle vilja hävda motsatsen. Man lär sig mer, det blir högre kvalitet, man behöver inte vänta på att någon annan ska granska resultatet. Man blir klar med en uppgift snabbare. Det blir ett bättre flöde helt enkelt. Jag vill hellre kalla det att parjobba. För det funkar på så mycket mer än att programmera. Det kräver dock övning för att man ska bli bra på det, som allting annat.

Vi på ProAgile vill parjobba. Inte bara när det gäller utveckling av kod. Utan även när det gäller utveckling av människor, team och organisationer. Så vi försöker parjobba när vi skapar kurser, när vi förbereder kurser samt när vi håller kurser. Vi försöker även parjobba när vi skriver offerter, bloggar eller skriver nyhetsbrev eller när vi faciliterar workshops, meetups eller andra event.

Parjobba som facilitator

I fredags hade vi vår månatliga PA-dag. Det är en dag då vi jobbar med utveckling av oss själva och vårt bolag. Dessa dagar har traditionellt faciliterats av någon av oss. Vem som faciliterar bestäms i stunden. Det kan variera från moment till moment.

Inför PA-dagen i förra veckan så tog jag och min kollega Bodil på oss ansvaret att facilitera hela dagen. Vi skulle parjobba som facilitatorer. Det innebar lite planering och förberedelse av dagen, facilitering under dagen samt lite efterarbete med att dokumentera resultatet. Vi planerade agendan (strukturen) tillsammans, dvs de olika blocken men inte innehållet. Vi tog fram ett förslag till en agenda som vi sen förankrade med de andra innan vi satte igång.

Vi turades om att vara drivande i faciliterandet. Då blir det lättare att ha fokus på det pågående momentet. Den som inte driver just nu kan fokusera på nästa moment. Det blir bättre flyt och mindre påfrestande. Dessutom ger det möjligheter till lärande, jag kan få direkt feedback på mitt faciliterande. Jag kan också inspireras av min kollega Bodil i hur hon tog sig an vissa moment.

Parjobba i lärande

Vid en tidigare PA-dag så organiserade vi s.k. lärandepar. Dessa lärande par har till syfte att öka vår möjlighet att parjobba. Vad vi jobbar med i paren är upp till de enskilda paren. Jag och Bodil bildade då ett lärandepar. Vi har jobbat med att skriva offerter, coacha varandra, förbereda tal inför Agila Sverige, förbereda vår sommarfest och en hel del annat. Jag upplever att jag lär mig massor av att parjobba. Vi lär också känna varandra bättre och det bygger samman vårt team.

Vad tänker Du om att parjobba?

Parfacilitera
Parjobba
Gilla och dela gärna det här inlägget:

Under min karriär med att jobba i team och coacha team har jag haft en enkel inställning till vad som är viktigt för kontorslokaler och att få ett utvecklingsteam att trivas och jobba bra:

“Ge teamet möjlighet att sitta tillsammans!”

Utmaningar

Det kan låta enkelt men i praktiken har jag stött på en hel del utmaningar med att få till det, tex:

  • Vi behöver riva den där väggen för att få till en större yta!

med svaret

  • Det går inte, det kostar 50 tkr att ta ner den väggen

…trots att studier som visar att samlokalisering fördubblar teamets förmåga, värt miljoner på årsbasis.

eller

  • Det är så trångt att varje ändring kräver att alla flyttar på sig i en sorts femtonspel.
Femtonspel

Vanliga lösningar...

Jag har sett några olika sätt att lösa det genom åren:

  • När Agilt var ungt tog ett team och flyttade ut ur sina kontor och ockuperade något mötesrum och använde det som teamrum
  • I ett öppet landskap flyttar man ihop skrivbord och använder lite skärmväggar för ljudavgränsning

Jag har även träffat företag med så kallade “aktivitetsbaserade” lösningar i sina lokaler. Jag har hittills trott att det innebär företaget försöker spara pengar och lokalyta genom att ha färre sittplatser än det finns anställda (eftersom några alltid är på tjänsteresa, sjuka eller lediga) och man tar ett rullbart skåp med sina grejer och går till ett ledigt skrivbord på morgonen. Jag har tänkt att detta inte passar ihop med agila team… tills jag fick förmånen att prata med en expert på området.

Expertens syn

Efter att ha pratat med Jonas Hurtigh Grabe på Veldhoen, som är expert på aktivitetsbaserade arbetsplatser, inser jag att vi delar väldigt mycket i vad som är viktigt för en bra arbetsplats.

Jonas menar att det handlar om

  • Den fysiska arbetsplatsen
  • Den digitala (möjlighet till videomöten etc)
  • Ledarskapet

Ett bra kontor ska ha en variationsrikedom och för ett agilt team innebär det att det finns möjlighet att sitta tillsammans för samarbete och även rum i närheten för ostört arbete.

En Arbetsplats

Jonas säger vidare att han sett exempel på kontor som varit så flexibla och innehållit så mycket variationsrikedom att man inte har behövt möblera om på 16 år. Man har förstås haft ändringar i arbetssätt, team har kommit till eller försvunnit. Team har växt eller minskat, men istället för att flytta möblerna har människorna kunnat röra sig i befintlig miljö.

Vad jag kan se, efter att ha pratat med Jonas, så delar det agila och hans sätt att se aktivitetsbaserat många värderingar tex:

  • Bättre samarbete och kommunikation
  • Kunna attrahera och behålla personal
  • En miljö som underlättar innovation

Vad är dina erfarenheter?

Kanske har du sett aktivitetsbaserat och agilt fungera bra ihop? Hör gärna av dig i så fall och dela med dig av dina erfarenheter.

Jag är glad att ha fått omvärdera min egen syn på aktivitetsbaserade arbetsplatser och hoppas på möjligheter framöver där det agila och moderna kontorslösningar kan samverka för bättre arbetsplatser.

Gilla och dela gärna det här inlägget:
Gemensamt mål
Organisera tavlan
Utnyttja tavlan uppifrån och höger
Vad är viktigast nu
Minnesramsorna

Börja uppifrån och från höger

I ett tidigare inlägg har jag beskrivit hur man kan attackera scrumtavlan för att få ut det mesta av det dagliga mötet. Vad som oxå kan påverka hur värdefullt mötet känns, är hur man kan organisera scrumtavlan. Om det bara är lappar (eller motsvarande i ett digitalt verktyg) som är oorganiserade så är det svårt att få en gemensam bild av vad man håller på med. Jag har oxå sett team som filtrerar (den digitala) tavlan per person. Då får man ingen överblick och man kan missa beroenden mellan saker. Då är det oxå svårt att avgöra vad man måste göra för att komma framåt. Det är som i skogen eller på sjön, man måste veta var man är för kunna komma dit man vill i okänd terräng.

Organisera scrumtavlan för vad som är viktigast nu

Syftet med det dagliga mötet i Scrum är att teamet ska samplanera för att lyckas nå sprintmålet. Om man inte har ett sprintmål (och sålunda inte använder Scrum) så har man ändå nytta av mötet för att planera vad som är viktigast just nu.

Ett sätt att tänka som jag brukar lära ut är att fundera på hur man vinner. När och hur får man poäng i vårt spel? Det agila manifestet ger en fingervisning, "fungerande mjukvara...". Jag skulle vilja göra tillägget, "i rätt miljö". Räcker det med att ha fungerande mjukvara på min utvecklardator? Eller måste det ska vara hos kunden eller i produktionsmiljön?

Jag brukar ta hjälp av följande ordlek/förkortning på engelska. WIN = What's Important Now. Vad är viktigt att jobba med nu? Är det att färdigställa nåt som nästan är klart? Är det att starta nåt nytt?

De team som jag sett använda detta har haft stora framgångar i att jobba med rätt saker just nu.

Fyra områden att adressera varje dag

Genom att ha en tanke på vad vi behöver prata om vid det dagliga mötet så kan vi hantera både det akuta, det nödvändiga, samt förbättringar och framtiden. Jag brukar rekommendera att man kan prova att organisera scrumtavlan i fyra delar. Fyra olika rader/sektioner där överst är viktigast och underst sålunda minst viktigt, men inte oviktigt. De fyra delarna är:

  1. Akuta saker (hot issues, unplanned stuff) - tex buggar, störningar i driftmiljön och liknande saker som man måste ta tag i direkt. Gemensamt för dessa saker är att de är oplanerade saker som helt plötsligt dyker upp och som vi då måste hantera mer eller mindre direkt. Kanske att man måste släppa nåt annat ur någon annan kategori. Eller om det inte är så akut att det kan vänta till imorgon.
  2. Planerade saker (planned stuff) - tex funktionstillväxt mm. Saker som vi har förfinat och planerat att jobba med, helst nedbrutet till lagom stora paket (mer om lagom storlek en annan gång). Denna del av tavlan kan med fördel bestå av flera olika rader. En för varje värdefull sak (i form av user story eller liknande).
  3. Förbättringar (improvements) - saker som utvecklarna själva har funderat på som ger värde nu eller senare men som produktägaren inte ser kundnyttan med direkt.
  4. Framtiden (future, refinement) - undersökningar, nedbrytning och lärande om saker som vi ska jobba med senare. Sånt som vi måste förfina för att kunna ta med i nästa sprint.

Oplanerat och planerat arbete

En invändning mot detta sätt att organisera scrumtavlan kan vara att vi har bara user stories på vår tavla eftersom vi kör Scrum. Det är en helt legitim invändning. Jag har dock ALDRIG mött ett team (med eller utan Scrum), som slipper att hantera akuta saker på daglig basis. Därför är jag övertygad om att den första raden kommer till nytta. Sen kan man använda de andra för sina planerade saker och det är där Scrums styrka kommer in. Att fokusera på några få saker under en kort tid och se till att få det klart.

Sen hade det självklart varit fantastiskt om fler team kunde sluta skapa så många buggar. Då skulle den första raden inte behöva användas så ofta.

Bättre flyt och fokus

Genom att organisera scrumtavlan på detta sätt lyckas man adressera ett antal problem.

  • Vi kan hantera det viktigaste först. Är det buggar eller andra problem som vi måste ta tag i så släpper vi det andra för nu.
  • Vi glömmer inte bort förbättringar, de synliggörs genom att det finns plats för dem på tavlan. Sen måste man se till att prata om dem. Eller frånvaron av dem, om det inte finns några.
  • Vi påminns om att vi måste fundera på och jobba med framtiden. Om vi inte förfinar, undersöker och bryter ner planerat arbete så kommer vi att drabbas av små och stora överraskningar när vi jobbar med våra planerade saker längre fram i tiden.

Jag hade förmånen att hålla ett blixttal på Agila Sverige 2018 på detta ämne.

Gilla och dela gärna det här inlägget:

Utveckla visionen - utveckla oss själva

När vi har våra utvecklingsdagar så vill vi få ut så mycket värde av varandra och samarbetet oss emellan som möjligt under dagen. De brukar innehålla en del skapande, lärande, administration, bygga team, strategi, marknadsföring och rekrytering mm. Eftersom vi inte har några chefer på ProAgile kan inte en person bestämma vilka som ska göra vad. Vi har inte heller några specifika roller så vi får tillsammans välja vilka frågor vi ska ta upp i helgrupp och vilka ärenden som kan hanteras i subgrupper.

Vi börjar dagen med att skapa en agenda baserat på dessa områden och sen röstar vi fram det vi vill prata om. Agendan drivs ofta av passion (saker som folk brinner för) eller spänningar som vi upplever. Nåt som inte funkar tillräckligt bra. Det som kallas navigation by tension i Sociokrati 3.0. Vi vill att denna dag ska faciliteras, för att vi inte helt ska hamna på villovägar. Denna gången var det vår nyaste medarbetare Emelie som gjorde det med bravur. Tack Emelie för att du ledde oss igenom denna dag.

Utveckla visionen - tillsammans

En av lapparna/ämnena som kom upp på agendan var att vi skulle utveckla visionen ytterligare. Några veckor tidigare spenderade vi en helg tillsammans för att bygga ihop ProAgile-laget. Då jobbade vi vidare med vår vision. Den kom att innehålla vissa värdeord eller fraser som vi övade på att sätta in i vår personlig berättelse om varför vi vill jobba på ProAgile. Vi har insett att vår vision hänger starkt ihop med varför vi vill jobba på ProAgile. Detta var de värdeord/värderingar som vi kom fram till då.

  • Samarbeta, jobba tillsammans för att lära av varandra och göra större skillnad för våra kunder.
  • Blomstra och spira, vi vill utveckla andra och oss själva.
  • Skapa engagemang, att ge människor en bättre arbetsupplevelse och ett bättre liv.
  • Dela med oss av det vi kan och det vi lär oss.

Utveckla visionen - nästa steg

Vi tog oss tid (om än lite motvilligt) att öva på vår vision. Vi parade ihop oss för att öva. Jag fick förmånen att vara med Stefan och vi tränade på att berätta vår historia om varför vi vill jobba på ProAgile. När vi skulle börja skrev vi upp värdeorden ovan, på en whiteboard för att komma ihåg dem. Då skedde det magiska, som det ibland bara gör, när man är några personer framför en whiteboard. Stefan såg ett mönster och justerade våra ord lite. Samma innebörd, men annan ordning och lite annorlunda formulering. Samarbete, spira/blomstra, skapa engagemang och sprida kunskap.

Alla börjar på s. Nu hade vi fyra s (4 ess i leken eller i rockärmen). Det skapade nya tankebanor och mönster. Det blir lite snyggare och lite lättare att komma ihåg. När vi återsamlades i storgrupp så påpekade David att han saknade en ord, självbestämmande. Nu var det fem s. Vi övade lite till i par och då hittade vi ett ord till. Vi vill göra skillnad. Helt plötsligt har vi sex ord på s (6 ess). Det gör att vi har en hel del trumf på hand.

  • Samarbete
  • Spira/blomstra
  • Skapa engagemang
  • Sprida kunskap
  • Självbestämmande
  • Skillnad

Utveckla visionen - min vision

Jag försökte sammanfatta dessa ord i en mening som beskriver vårt syfte. Som tidigare nämnts så hänger detta tätt ihop med varför jag vill jobba på ProAgile. Min mening låter så här:

Jag vill jobba på ProAgile för att sprida kunskapskapa engagemang och göra skillnad genom samarbete och med självbestämmande så att vi alla spirar och utvecklas.

Men en mening kan inte förklara en vision. En vision för mig är nåt som tänder en passion i andra. Som skapar en längtan få att vara med. Ett engagemang. Det kommer inte ur meningen som sådan, utan mer ur hur vi berättar vår berättelse. Hur vi lever i och lever ut vår vision. Kan vi med våra egna ord förmedla den känslan till en annan individ och därmed tända en eld så kanske vi kan göra världen till en bättre plats.

En vision måste vara levande och aktuell samt nåt som alla känner delaktighet i. Om en ledare står och mässar en vision så brukar sällan massorna vara med. Vi måste alla leva i vår vision för att kunna hitta vägen mot den. Hur lever du i er vision?

Vision = vad man vill!

En av mina stora inspirationspersoner är Kjell Enhager. Senast jag lyssnade på honom så förklarade han ordet vision som nåt man vill. Då kom jag till insikt. Min vision är det jag vill. Så det som lite fluffigt kan kallas vision är egentligen så enkelt som det man vill! Då blir det lite lättare att förstå vad det handlar om och lite lättare att ta på. Vad vill jag? Jag vill göra världen lite bättre, ett team, en organisation i taget! Det gör jag på ProAgile. Vad är din vision? Dvs vad vill du?

Innehåll PA-dag
Gilla och dela gärna det här inlägget:
Emelie Nilefrost

Ännu en gång berikas vi på ProAgile med en väldigt duktigt person. I början av mars anslöt sig Emelie Nilefrost till oss. Det är med stor glädje vi välkomnar henne ombord. Hon är en duktig och erfaren Scrum Master och utvecklare med ambition att utvecklas till en fullfjädrad agil coach. Så här beskriver hon själv varför hon vill jobba på ProAgile.

Jag vill arbeta på ProAgile då jag drivs av att hjälpa och coacha människor. Något av det bästa som finns är att utvecklas tillsammans. På ProAgile finns det många duktiga coacher och jag är väldigt ödmjuk över att få chansen att hänga med - NU KÖR VI.

Välkommen med i ProAgile-laget Emelie!

Gilla och dela gärna det här inlägget:

Henrik Berglund

Förra tisdagen kickade vi igång vårens enda Professional Scrum Product Owner I (PSPO I), under ledning av Henrik Berglund. Sexton taggade och förväntansfulla deltagare tog plats för att lära sig om det senaste och mest värdefulla i Scrum, produktledning och produktägarskap. Deltagarna fick lära sig och diskutera agilitet, motivation, värdemaximering, visualisering och hantering av produktbacklog, varvat med många lärorika och engagerande övningar. Henrik guidade vant deltagarna igenom produktägarskapets vanligaste fallgropar, deltagarna berättade om sina nuvarande utmaningar och tipsade varandra om möjliga lösningar. Också mycket diskussion hur produktledningen kan och brukar transformeras till agilt. Kort sagt, två utvecklande dagar för såväl deltagare som deras hemmaorganisationer (samt inte minst mig själv, som deltog som kursassistent). På onsdagseftermiddagen skiljdes vi alla åt, trötta, men fyllda med nya idéer och tekniker för att skapa mer värde.

Om PSPO

Scrum.org's Professional Scrum Product Owner I är en gedigen introduktion till produktägarskap i en agil scrumorganisation. Efter kursen har deltagarna möjlighet att göra ett onlinetest och erhålla PSPO I, en globalt erkänd och respekterad certifiering. Deltagare på PSPO I har därefter möjlighet att få göra PSPO II till ett förmånligare pris (efter mycket studier och praktisk erfarenhet, såklart!).

Gilla och dela gärna det här inlägget:
Dagens frukostmöte

Idag startade vi dagen med frukostnätverket Agila Ledare som vi ordnar tillsammans med våra vänner på Squeed.

Dagens ämne var de faktorer som ledare på olika sätt behöver sätta på plats för att få fantastiska resultat från sina teams. Henrik Berglund från ProAgile ledde morgonens workshop. Mycket av morgonen handlade om resultaten från den ledande teamforskaren Richard Hackmans arbete. Deltagarna fick bekanta sig med dem genom ett antal olika övningar i sub-grupper. 

Genom att skapa de rätta förutsättningarna tar man kontroll över 90% av det som påverkar det teams framgång och välmående. Det hävdar i alla fall Richard Hackman, och efter att ha tillämpat hans idéer i många år så tycker vi att det ligger mycket i det!

 

Livliga diskussioner, lärande och konkreta actions att ta med hem för alla deltagare blev resultatet av morgonen. När morgonens insikter kommer i bruk i praktiken räknar vi med att se stadens team blomstra som aldrig förr 😉

Är du intresserad av det agila ledarskapet? Häng med på någon av våra sessioner i ämnet i höst så får du också bekanta dig med Hackman, och mycket mer!

 

 

Blomma
Gilla och dela gärna det här inlägget:

Var det här inlägget intressant? Gilla och dela!

LinkedIn
Facebook
Facebook
Instagram
Follow by Email