Tag: "utveckling"

Under min karriär med att jobba i team och coacha team har jag haft en enkel inställning till vad som är viktigt för kontorslokaler och att få ett utvecklingsteam att trivas och jobba bra:

“Ge teamet möjlighet att sitta tillsammans!”

Utmaningar

Det kan låta enkelt men i praktiken har jag stött på en hel del utmaningar med att få till det, tex:

  • Vi behöver riva den där väggen för att få till en större yta!

med svaret

  • Det går inte, det kostar 50 tkr att ta ner den väggen

…trots att studier som visar att samlokalisering fördubblar teamets förmåga, värt miljoner på årsbasis.

eller

  • Det är så trångt att varje ändring kräver att alla flyttar på sig i en sorts femtonspel.
Femtonspel

Vanliga lösningar...

Jag har sett några olika sätt att lösa det genom åren:

  • När Agilt var ungt tog ett team och flyttade ut ur sina kontor och ockuperade något mötesrum och använde det som teamrum
  • I ett öppet landskap flyttar man ihop skrivbord och använder lite skärmväggar för ljudavgränsning

Jag har även träffat företag med så kallade “aktivitetsbaserade” lösningar i sina lokaler. Jag har hittills trott att det innebär företaget försöker spara pengar och lokalyta genom att ha färre sittplatser än det finns anställda (eftersom några alltid är på tjänsteresa, sjuka eller lediga) och man tar ett rullbart skåp med sina grejer och går till ett ledigt skrivbord på morgonen. Jag har tänkt att detta inte passar ihop med agila team… tills jag fick förmånen att prata med en expert på området.

Expertens syn

Efter att ha pratat med Jonas Hurtigh Grabe på Veldhoen, som är expert på aktivitetsbaserade arbetsplatser, inser jag att vi delar väldigt mycket i vad som är viktigt för en bra arbetsplats.

Jonas menar att det handlar om

  • Den fysiska arbetsplatsen
  • Den digitala (möjlighet till videomöten etc)
  • Ledarskapet

Ett bra kontor ska ha en variationsrikedom och för ett agilt team innebär det att det finns möjlighet att sitta tillsammans för samarbete och även rum i närheten för ostört arbete.

En Arbetsplats

Jonas säger vidare att han sett exempel på kontor som varit så flexibla och innehållit så mycket variationsrikedom att man inte har behövt möblera om på 16 år. Man har förstås haft ändringar i arbetssätt, team har kommit till eller försvunnit. Team har växt eller minskat, men istället för att flytta möblerna har människorna kunnat röra sig i befintlig miljö.

Vad jag kan se, efter att ha pratat med Jonas, så delar det agila och hans sätt att se aktivitetsbaserat många värderingar tex:

  • Bättre samarbete och kommunikation
  • Kunna attrahera och behålla personal
  • En miljö som underlättar innovation

Vad är dina erfarenheter?

Kanske har du sett aktivitetsbaserat och agilt fungera bra ihop? Hör gärna av dig i så fall och dela med dig av dina erfarenheter.

Jag är glad att ha fått omvärdera min egen syn på aktivitetsbaserade arbetsplatser och hoppas på möjligheter framöver där det agila och moderna kontorslösningar kan samverka för bättre arbetsplatser.

Gilla och dela gärna det här inlägget:
Gemensamt mål
Organisera tavlan
Utnyttja tavlan uppifrån och höger
Vad är viktigast nu
Minnesramsorna

Börja uppifrån och från höger

I ett tidigare inlägg har jag beskrivit hur man kan attackera scrumtavlan för att få ut det mesta av det dagliga mötet. Vad som oxå kan påverka hur värdefullt mötet känns, är hur man kan organisera scrumtavlan. Om det bara är lappar (eller motsvarande i ett digitalt verktyg) som är oorganiserade så är det svårt att få en gemensam bild av vad man håller på med. Jag har oxå sett team som filtrerar (den digitala) tavlan per person. Då får man ingen överblick och man kan missa beroenden mellan saker. Då är det oxå svårt att avgöra vad man måste göra för att komma framåt. Det är som i skogen eller på sjön, man måste veta var man är för kunna komma dit man vill i okänd terräng.

Organisera scrumtavlan för vad som är viktigast nu

Syftet med det dagliga mötet i Scrum är att teamet ska samplanera för att lyckas nå sprintmålet. Om man inte har ett sprintmål (och sålunda inte använder Scrum) så har man ändå nytta av mötet för att planera vad som är viktigast just nu.

Ett sätt att tänka som jag brukar lära ut är att fundera på hur man vinner. När och hur får man poäng i vårt spel? Det agila manifestet ger en fingervisning, "fungerande mjukvara...". Jag skulle vilja göra tillägget, "i rätt miljö". Räcker det med att ha fungerande mjukvara på min utvecklardator? Eller måste det ska vara hos kunden eller i produktionsmiljön?

Jag brukar ta hjälp av följande ordlek/förkortning på engelska. WIN = What's Important Now. Vad är viktigt att jobba med nu? Är det att färdigställa nåt som nästan är klart? Är det att starta nåt nytt?

De team som jag sett använda detta har haft stora framgångar i att jobba med rätt saker just nu.

Fyra områden att adressera varje dag

Genom att ha en tanke på vad vi behöver prata om vid det dagliga mötet så kan vi hantera både det akuta, det nödvändiga, samt förbättringar och framtiden. Jag brukar rekommendera att man kan prova att organisera scrumtavlan i fyra delar. Fyra olika rader/sektioner där överst är viktigast och underst sålunda minst viktigt, men inte oviktigt. De fyra delarna är:

  1. Akuta saker (hot issues, unplanned stuff) - tex buggar, störningar i driftmiljön och liknande saker som man måste ta tag i direkt. Gemensamt för dessa saker är att de är oplanerade saker som helt plötsligt dyker upp och som vi då måste hantera mer eller mindre direkt. Kanske att man måste släppa nåt annat ur någon annan kategori. Eller om det inte är så akut att det kan vänta till imorgon.
  2. Planerade saker (planned stuff) - tex funktionstillväxt mm. Saker som vi har förfinat och planerat att jobba med, helst nedbrutet till lagom stora paket (mer om lagom storlek en annan gång). Denna del av tavlan kan med fördel bestå av flera olika rader. En för varje värdefull sak (i form av user story eller liknande).
  3. Förbättringar (improvements) - saker som utvecklarna själva har funderat på som ger värde nu eller senare men som produktägaren inte ser kundnyttan med direkt.
  4. Framtiden (future, refinement) - undersökningar, nedbrytning och lärande om saker som vi ska jobba med senare. Sånt som vi måste förfina för att kunna ta med i nästa sprint.

Oplanerat och planerat arbete

En invändning mot detta sätt att organisera scrumtavlan kan vara att vi har bara user stories på vår tavla eftersom vi kör Scrum. Det är en helt legitim invändning. Jag har dock ALDRIG mött ett team (med eller utan Scrum), som slipper att hantera akuta saker på daglig basis. Därför är jag övertygad om att den första raden kommer till nytta. Sen kan man använda de andra för sina planerade saker och det är där Scrums styrka kommer in. Att fokusera på några få saker under en kort tid och se till att få det klart.

Sen hade det självklart varit fantastiskt om fler team kunde sluta skapa så många buggar. Då skulle den första raden inte behöva användas så ofta.

Bättre flyt och fokus

Genom att organisera scrumtavlan på detta sätt lyckas man adressera ett antal problem.

  • Vi kan hantera det viktigaste först. Är det buggar eller andra problem som vi måste ta tag i så släpper vi det andra för nu.
  • Vi glömmer inte bort förbättringar, de synliggörs genom att det finns plats för dem på tavlan. Sen måste man se till att prata om dem. Eller frånvaron av dem, om det inte finns några.
  • Vi påminns om att vi måste fundera på och jobba med framtiden. Om vi inte förfinar, undersöker och bryter ner planerat arbete så kommer vi att drabbas av små och stora överraskningar när vi jobbar med våra planerade saker längre fram i tiden.

Jag hade förmånen att hålla ett blixttal på Agila Sverige 2018 på detta ämne.

Gilla och dela gärna det här inlägget:

Utveckla visionen - utveckla oss själva

När vi har våra utvecklingsdagar så vill vi få ut så mycket värde av varandra och samarbetet oss emellan som möjligt under dagen. De brukar innehålla en del skapande, lärande, administration, bygga team, strategi, marknadsföring och rekrytering mm. Eftersom vi inte har några chefer på ProAgile kan inte en person bestämma vilka som ska göra vad. Vi har inte heller några specifika roller så vi får tillsammans välja vilka frågor vi ska ta upp i helgrupp och vilka ärenden som kan hanteras i subgrupper.

Vi börjar dagen med att skapa en agenda baserat på dessa områden och sen röstar vi fram det vi vill prata om. Agendan drivs ofta av passion (saker som folk brinner för) eller spänningar som vi upplever. Nåt som inte funkar tillräckligt bra. Det som kallas navigation by tension i Sociokrati 3.0. Vi vill att denna dag ska faciliteras, för att vi inte helt ska hamna på villovägar. Denna gången var det vår nyaste medarbetare Emelie som gjorde det med bravur. Tack Emelie för att du ledde oss igenom denna dag.

Utveckla visionen - tillsammans

En av lapparna/ämnena som kom upp på agendan var att vi skulle utveckla visionen ytterligare. Några veckor tidigare spenderade vi en helg tillsammans för att bygga ihop ProAgile-laget. Då jobbade vi vidare med vår vision. Den kom att innehålla vissa värdeord eller fraser som vi övade på att sätta in i vår personlig berättelse om varför vi vill jobba på ProAgile. Vi har insett att vår vision hänger starkt ihop med varför vi vill jobba på ProAgile. Detta var de värdeord/värderingar som vi kom fram till då.

  • Samarbeta, jobba tillsammans för att lära av varandra och göra större skillnad för våra kunder.
  • Blomstra och spira, vi vill utveckla andra och oss själva.
  • Skapa engagemang, att ge människor en bättre arbetsupplevelse och ett bättre liv.
  • Dela med oss av det vi kan och det vi lär oss.

Utveckla visionen - nästa steg

Vi tog oss tid (om än lite motvilligt) att öva på vår vision. Vi parade ihop oss för att öva. Jag fick förmånen att vara med Stefan och vi tränade på att berätta vår historia om varför vi vill jobba på ProAgile. När vi skulle börja skrev vi upp värdeorden ovan, på en whiteboard för att komma ihåg dem. Då skedde det magiska, som det ibland bara gör, när man är några personer framför en whiteboard. Stefan såg ett mönster och justerade våra ord lite. Samma innebörd, men annan ordning och lite annorlunda formulering. Samarbete, spira/blomstra, skapa engagemang och sprida kunskap.

Alla börjar på s. Nu hade vi fyra s (4 ess i leken eller i rockärmen). Det skapade nya tankebanor och mönster. Det blir lite snyggare och lite lättare att komma ihåg. När vi återsamlades i storgrupp så påpekade David att han saknade en ord, självbestämmande. Nu var det fem s. Vi övade lite till i par och då hittade vi ett ord till. Vi vill göra skillnad. Helt plötsligt har vi sex ord på s (6 ess). Det gör att vi har en hel del trumf på hand.

  • Samarbete
  • Spira/blomstra
  • Skapa engagemang
  • Sprida kunskap
  • Självbestämmande
  • Skillnad

Utveckla visionen - min vision

Jag försökte sammanfatta dessa ord i en mening som beskriver vårt syfte. Som tidigare nämnts så hänger detta tätt ihop med varför jag vill jobba på ProAgile. Min mening låter så här:

Jag vill jobba på ProAgile för att sprida kunskapskapa engagemang och göra skillnad genom samarbete och med självbestämmande så att vi alla spirar och utvecklas.

Men en mening kan inte förklara en vision. En vision för mig är nåt som tänder en passion i andra. Som skapar en längtan få att vara med. Ett engagemang. Det kommer inte ur meningen som sådan, utan mer ur hur vi berättar vår berättelse. Hur vi lever i och lever ut vår vision. Kan vi med våra egna ord förmedla den känslan till en annan individ och därmed tända en eld så kanske vi kan göra världen till en bättre plats.

En vision måste vara levande och aktuell samt nåt som alla känner delaktighet i. Om en ledare står och mässar en vision så brukar sällan massorna vara med. Vi måste alla leva i vår vision för att kunna hitta vägen mot den. Hur lever du i er vision?

Vision = vad man vill!

En av mina stora inspirationspersoner är Kjell Enhager. Senast jag lyssnade på honom så förklarade han ordet vision som nåt man vill. Då kom jag till insikt. Min vision är det jag vill. Så det som lite fluffigt kan kallas vision är egentligen så enkelt som det man vill! Då blir det lite lättare att förstå vad det handlar om och lite lättare att ta på. Vad vill jag? Jag vill göra världen lite bättre, ett team, en organisation i taget! Det gör jag på ProAgile. Vad är din vision? Dvs vad vill du?

Innehåll PA-dag
Gilla och dela gärna det här inlägget:
Emelie Nilefrost

Ännu en gång berikas vi på ProAgile med en väldigt duktigt person. I början av mars anslöt sig Emelie Nilefrost till oss. Det är med stor glädje vi välkomnar henne ombord. Hon är en duktig och erfaren Scrum Master och utvecklare med ambition att utvecklas till en fullfjädrad agil coach. Så här beskriver hon själv varför hon vill jobba på ProAgile.

Jag vill arbeta på ProAgile då jag drivs av att hjälpa och coacha människor. Något av det bästa som finns är att utvecklas tillsammans. På ProAgile finns det många duktiga coacher och jag är väldigt ödmjuk över att få chansen att hänga med - NU KÖR VI.

Välkommen med i ProAgile-laget Emelie!

Gilla och dela gärna det här inlägget:

Vi bygger ProAgile-laget

Vi har under 2018 expanderat med ytterligare tre duktiga agila coacher, Stefan, Lisa och Emelie. Vi vill leva som vi lär och inser att vi måste avsätta tid för att lära känna varandra mer. Men att bygga ihop ProAgile-laget och lära känna varandra är inget som sker av sig själv. Det gäller inte bara vårt lag, det gäller alla lag.

ProAgile-laget

I förra veckan avsatte vi tid för att bygga ihop ProAgile-laget. Vi vet att vi måste spendera tid ihop för att lära känna varandra. Det är viktigt för att kunna lita på varandra och därmed kunna jobba bättre ihop. Vi är medvetna om att alla team går igenom olika faser. Dessa faser är kända som forming-storming-norming-performing, definierade av Bruce Tuckman på 60-talet. Genom medvetna handlingar kan man undvika att teamet fastnar i någon av de tidiga faserna. 

Fem felfunktioner i en grupp

Fem felfunktioner i en grupp - Patrick Lencioni

När jag läste Patrick Lencionis bok "Fem felfunktioner i en grupp" insåg jag hur viktigt det är att lära känna varandra i ett team. Den boken gav mig en aha-upplevelse om hur viktigt det är att skrapa lite mer på ytan och lära känna personen. Många team vill gärna gå på teambuildingaktiviteter såsom att bowla, köra gokart eller lösa deckarmysterier ihop. Inget ont om det och det kan vara bra och trevligt. Jag skulle dock rekommendera att man börjar mycket enklare, tex med att ta en fika tillsammans och prata om saker utanför jobbet. Detta leder till en större öppenhet i den mellanmänskliga kommunikationen och ökar vårt s.k. Joharifönster. Vilket är en förutsättning för mer och bättre samarbeten.

I boken så ger Patrick några tips på var man kan börja, tex hemort, familjeförhållanden mm. Han kallar det kapitlet "Avklädning" i boken (sidan 67 i min svenska version). Huvudpersoner ber alla svara på "fem inte alltför påträngande personliga frågor". Frågorna som är relativt oskyldiga (men de kan självklart bli väldigt känsliga beroende på vad en person har med sig i bagaget) låter så här, "Hemort? Hur många barn i familjen? Intressanta sysselsättningar under barndomen? Största utmaning under uppväxten? Första jobb?"

Min erfarenhet är att genom att börja prata med varandra om oskyldiga ämnen så kommer man varandra närmare och har lättare att jobba ihop. Man hittar gemensamma intressen och kontaktytor som gör att man bygger djupare relationer till varandra. 

Oskyldiga frågor i ProAgile-laget

Vi åkte till Pamporovo i Bulgarien för att lära känna varandra och för att prata om vår vision samt utveckla strategier för att kunna samarbeta ännu bättre inom ProAgile-laget. Anledningen till att vi valde Bulgarien är att en av våra medarbetare kommer därifrån och hon kunde då guida oss till en hel rad nya upplevelser. Alla dessa upplevelser delar vi numera i ProAgile-laget och detta stärker vår vi-känsla. Vi hade också möjlighet att åka lite skidor då Pamporovo är en skidort, en av de mest sydliga i Europa.

Som en liten förberedelse inför resan hade jag och Lisa satt ihop några frågor som vi ville att alla skulle fråga varandra. Dessa frågor var inspirerade av berättelsen i "Fem felfunktioner i en grupp". Våra frågor löd så här;

  • Var är du född?
  • Hur många barn var ni i din familj?
  • Vilka intressanta sysselsättningar hade du under barndomen?
  • Vilken var din största utmaning under barndomen?
  • Vilket var ditt första jobb?
  • Vilket är det mest oväntade jobb du haft?

Uppmaningen till var och en av oss var att försöka finna svaren till följande hos alla våra kollegor. Samt att ställa sig frågan, vilka fler frågor finns det att ställa? Med dessa frågor som grund uppstod många långa och djupa diskussioner om och mellan oss alla på ProAgile. Vi har genom detta lärt känna varandra lite mer.

Historia först, sen framtid

Detta moment att lära känna varandra har vi med som ett obligatoriskt steg i våra teamstarter. Då som en övning som heter livslinje (journey lines på engelska). Syftet med den övningen är densamma som med frågorna, att lära känna varandra. Vilket upplägg man väljer beror på omständigheterna. Med frågor så blir det mer parvis eller i smågrupper som man pratar. I en mer organiserad övning så lär alla känna en person i taget. Jag tror inte det ena sättet är bättre än det andra utan det viktigaste är att man gör det. På ProAgile har vi funderat en del kring hur vi kan dela vår livslinje med våra kollegor på ett smart och smidigt sätt. Jag tycker att vi lyckades bra på detta sätt.

Vision och strategi

När vi väl lärt känna varandra lite mer så var det dax för att titta framåt. Vart vill vi? Hur ska vi komma dit? Vi ville gärna hitta en "hisspitch" som vi kan använda för att presentera oss själva och vårt företag för andra. Vi hade ett antal välfaciliterade rundor av parvisa samtal kring vår vision och strategi. Inspirerade av den annorlunda miljön med granbeklädda bergssidor, solsken och snö, kom vi fram till några värdeord som vi vill ska ingå i vår personliga berättelse. Hur vi framför den, vilka exakta ord och formuleringar är upp till var och en av oss. Eftersom berättelsen är vår egna anledning till varför vi alla valt att jobba på ProAgile.

De värdeord som är viktiga för oss är

  • Samarbeta, jobba tillsammans för att lära av varandra och göra större skillnad för våra kunder.
  • Blomstra och spira, vi vill utveckla andra och oss själva.
  • Skapa engagemang, att ge människor en bättre arbetsupplevelse och ett bättre liv.
  • Dela med oss av det vi kan och det vi lär oss.

Detta är vad vi på ProAgile vill hjälpa världen med. Vi försöker varje dag med att hjälpa våra kunder att utvecklas och att utveckla produkter, tjänster, individer och organisationer.

Gilla och dela gärna det här inlägget:

ProAgile-dag för att utveckla oss själva

Agenda PA-dag

Vi på ProAgile tror på decentralisering, transparens och medbestämmande. För ett tag sen hade vi en av våra månatlig PA-dagar. Det är en heldag som vi på ProAgile ägnar åt att utveckla företaget och oss själva.

Vi utvecklas väldigt mycket i alla våra kunduppdrag när vi tillför värden till kunden. Men på dessa dagar kan vi fokusera på att tillföra värde till oss själva och det är nödvändigt för att vi ska utvecklas som företag och individer. Vi avsätter hela dagen till detta och vi gör agendan ihop. Det brukar bli lite av varje men vi vill alltid lära oss nåt, ha kul och konkretisera några problem eller möjligheter som vi sett i vår vardag.

Rekrytering och medbestämmande

Denna dag skulle vi få besök av en potentiell ny medarbetare. Några av oss hade redan träffat rekryten eftersom vi kände eller kände till personen i fråga. Men innan vi bestämmer oss vill vi att ALLA på bolaget ska få vara med och säga sitt och träffa personen. Så vi hade bokat in en timme på eftermiddagen. Inför mötet förberedde vi oss genom att diskutera och visualisera potentiella utfall av mötet. Vi satte upp ett antal frågor som vi ville diskutera och hur vi ansåg att ett lyckat möte skulle sluta. I detta fall var ett lyckat möte att vi ville ha med denna person som medarbetare och att vi kunde ta i hand på detta samt att vi var överens om lönen.

Vi diskuterade drivkrafter och motivation med vår nya rekryt. Alla som jobbar på ProAgile drivs av att utvecklas själv och att utveckla våra kunder. Gemensamt för oss är att vi har en inneboende vilja att hjälpa andra att bli lite bättre. Då blir vi också bättre. Vi vill att våra kunder ska briljera och utföra stordåd.

vi på proagile

Ta beslut

Vi använder oss ofta av fingerröstning för att snabbt fatta beslut på ProAgile. Både i små och stora frågor. Så även nu, om huruvida vi ville ha med den nya personen i vårt lag. Alla visade fem fingrar! Total konsensus och vår nya medarbetare var ett faktum. Personen i fråga var till och med lite rörd över stundens allvar och det var extra kul.

Nu hade vi kvar att diskutera  och besluta om lön. Samt lösa en del administrativa frågor. På ProAgile tillämpar vi en s.k. mållönemodell vilket bygger på total transparens. Alla vet allas löner, och vi är med och sätter dem. Genom diskussioner hittar vi en lämplig nivå för alla medarbetare och justerar vid behov.

Vi visualiserade allas våra löner på en whiteboard och så fick vår nya medarbetare ge oss ett förslag på vad som var en rimlig nivå. Sen godkände vi slutligen vår nya medarbetares mållön med fingerröstning och sen var det klart.

Skalning och medbestämmande

Skalning

Hur väl kommer detta sätt att jobba ihop fungera i större skala? Bra tror vi. Vi har många fler tekniker och tankar i vår verktygslåda. Bl.a. från Sociokrati 3.0 och Teal-tänk. Vi kommer att fortsätta experimentera med medbestämmande, transparens och decentralisering för att bygga ProAgile tillsammans.

Gilla och dela gärna det här inlägget:

ProAgile, vi gör det tillsammans

I fredags hade vi vår månatliga PA-dag, en dag då vi samlar alla som jobbar på ProAgile för att utveckla bolaget, oss själva och vår kultur. Utan utveckling stannar vi av som individer och som bolag.

Vi började dagen med en gemensam frukost på ett närbeläget hotell. Där gick vi igenom en del mindre saker som vi snabbt betade av. Väl tillbaks på kontoret så gjorde vi en agenda och en av punkterna på den var kultur och värderingar.

Vad betyder då kultur, normer, värderingar och andra flummiga ord som vi ibland svänger oss med? Är det bara mumbo jumbo eller är det nåt som är på riktigt? ProAgile är startat med syftet att bygga en organisation som lever som vi lär, då är kulturen väldigt viktig.

Vi bestämde oss för att lägga lite tid på det och börja lista upp ord som vi tycker är viktiga för oss. Vi hittade bland annat följande ord ärlighet, glädje, lösningsfokus, hållbart, hälsosamt, öppenhet, förbättring, utmana och samarbete.

Från passivt till aktivt

Alla ord är ju bra men vad betyder de egentligen för oss? Så vi började borra oss ned i det sista ordet, samarbete. Ett av våra ledord är att jobba ihop. Ensam är inte stark, vi kan inte lösa våra egna problem eller våra kunders problem enskilt. Det är viktigt för oss att arbeta tillsammans, för att tillsammans gör vi bättre saker, för att vi har så mycket att lära av varandra samt att det är roligare att jobba ihop.

Jag har precis lyssnat på en smart person som heter Andy Stanley och han har jobbat mycket med detta och i hans organisation hade de tagit fram sex värderingar, vilka de föredrog att kalla det beteenden. De fokuserade på de beteenden som var bra för deras organisation och som de vill förstärka.

Så vi försökte omformulera vårt ord “samarbete” till ett beteende och då blev det “vi arbetar tillsammans”. Om man väljer att ha enstaka ord som värderingar så blir det lätt en floskel, dvs något som ingen någonsin kan säga emot. Vi ville hellre uppmuntra ett beteende, “vi arbetar tillsammans” i detta fall. En skillnad mellan värdering och beteende är att värderingen är passiv och beteendet är aktivt, dvs beteendet är något som vi gör (eller inte gör i det fallet med ett negativt beteende som vi vill undertrycka).

Gör det personligt

För att beskriva vad detta beteende betyder för oss så så försökte vi hitta en kontrollfråga som är personlig. Dvs om jag ställer den frågan till mig själv så hänger det på mig om det blir nåt eller ej. I vårt fall så blev frågan “på vilka sätt arbetar jag tillsammans med mina kollegor och kunder?” Vi nöjde oss inte med detta utan tittade också på vad vi gjort inom detta område den senaste tiden för att hitta goda exempel och uppmuntra varandra till att jobba mer tillsammans (positiv feedback är grymt kraftfullt). Vi hittade bland annat en kollega som skulle hålla en workshop med en kund och kände sig lite osäker på innehåll och upplägg. Det visade sig att vi alla varit inblandade i framtagandet av just den workshopen på lite olika sätt. Vi bidrog var och en på lite olika sätt med våra unika förmågor och erfarenheter.

Sammanfattningsvis så ser processen ser ut så här, värdering > beteende > kultur, och för att förtydliga vad beteendet innebär så gjorde vi en personlig kontrollfråga och ett eller flera konkreta exempel.

Inte bara tur!

Kultur är inget som bara händer, det är ett aktivt handlande, genom att förstärka och uppmuntra önskvärda beteenden samt att undertrycka icke önskvärda beteenden. Så genom att göra denna lilla enkla övning så bygger vi vårt bolag tillsammans.

Vill du veta mer eller ha vår hjälp att facilitera en liknande övning så tveka inte att kontakta någon av oss!

Gilla och dela gärna det här inlägget:
LinkedIn
Facebook
Facebook
Instagram
Follow by Email